Välkommen som läsare av första utskicket av Ydrenäs nyhetsbrev om europeisk politik och kommunikation! Det är enkelt att gå vilse i EU:s lagstiftningslabyrint. Ambitionen är därför med Ydrenäs nyhetsbrev att ge en hjälpande hand och vara en guide för läsarna. Här är en programförklaring till varför det kom till och varför du ska läsa nyhetsbrevet. Anmäl dig på: 

Länge har jag saknat ett nyhetsbrev som uppmärksammar nyheter inom europeisk politik och sätter dessa nyheter i ett större perspektiv. Och när jag nu får chansen att göra ett eget nyhetsbrev är ambitionen att försöka ta ett helhetsgrepp på vad som händer i Bryssel. Ambitionen är att ha ett bredare perspektiv.

Jag hoppas detta nyhetsbrev kan ge dig information som du kan ha nytta av i ditt arbete. Målgruppen är EU-intresserade personer som gärna vill följa vad som händer i Bryssel och vad som är på G. Ambitionen är att alltså förklara och informera om vad som är på gång i Bryssel.

Med vid förhandlingsbordet vid EU-förhandlingar

Hur går EU-lagstiftning till i praktiken? Det är något jag ska försöka skildra i nyhetsbrevet. På detta område har jag en del insikter som jag gärna delar med mig av. Jag satt till exempel med vid förhandlingsbordet och hjälpte Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) som politisk rådgivare vid de många och långa förhandlingarna under 2013 och 2014 av det så kallade MiFID 2-direktivet, som bland annat reglerar all börshandel i Europa och rådgivning av finansiella tjänster. Det är spännande att sitta med vid sådana förhandlingar och har gett mig insikter av hur EU-lagstiftning går till i praktiken.

Eftersom jag främst bevakar reglering av den finanssektorn som i stor utsträckning bestäms i Bryssel är fokus i nyhetsbrevet på EU-lagstiftning inom detta område. Till exempel kommer jag att djupdyka i den aktuell europeiska debatten om kapitalmarknadsunionen (CMU), bankunionen och den bank-, fond- och börsreglering som regleras av EU, Exempelvis kommer jag att följa förhandlingarna om bankstrukturreformen (BSR), tjänstepensionsdirektivet (IORP II) och implementeringen av MiFID 2-direktivet, försäkringsförmedlardirektivet (IDD) och EU:s nya revisionsreglering i Sverige.

Visa beslutsfattande i den gråa EU-vardagen

Tyvärr är nyhetsrapporteringen från EU-kvarteren i Bryssel alltför fokuserad på kriser och konflikter.  Bilderna som visas är ofta på män i kostym som träffas på ett sk. EU-toppmöte och som ler på bild. I somras följde jag som besatt i en veckas tid turerna kring Grekland och de olika ekonomiska stödprogrammen. Jag slogs av att det är nästan bara vid sådan svåra kriser som TV rapporterar från Bryssel.

Det vardagliga, men oerhört viktiga beslutsfattandet, som sker i utskottsmöten, i sk.-trialog-förhandlingar, och i informella möten på Mickey Mouse-kaféet på Europaparlamentet uppmärksammas sällan. Beslutsprocessen är allt för långsam och komplicerad. Det är svårt för journalister att bedöma när beslut egentligen fattas och hur. Vem är det egentligen som bestämmer när beslutsfattandet är uppdelat på så många politiker, länder och EU-institutioner? Och när fattas besluten, i utskottet, i ministerrådet slutna möten eller i mötesrum i de sterila, gråmålade korridorerna i EU-kommissionen?

Ambitionen med nyhetsbrevet är att beskriva vad som händer  EU och som inte kommer fram i nyhetsrapporteringen, dvs. konfliktlösning och hantering av gemensamma gränsöverskridande problem.

Tre lärdomar från EU-arbete

Tre saker slog mig under min första tid hösten 2009 som politisk sakkunnig för Europaparlamentariker Olle Schmidt:

  • Mycket makt finns i Bryssel. På många områden som industripolitik, jordbruk, finanssektorn har beslutsfattandet genom EU-fördragen (EU:s grundlag) överlämnats till de europeiska institutionerna (rådet, parlamentet och kommissionen). Det finns stora möjligheter för en enskild Europaparlamentariker, attachée (förhandlare för ett land i ministerrådet) och EU-tjänsteman inom Europeiska kommissionen att påverka innehållet i EU-lagstiftningen. Om man bara vet hur, när och vem som man ska påverka är det möjligt att förändra innehållet i lagstiftningen.
  • EU-lagstiftningen är mycket detaljerad. Jag trodde innan jag började djupdyka i EU-lagstiftning att EU fattar beslut genom ramlagstiftning, dvs. att EU sätter en övergripande policy och sen får medlemsländerna bestämma detaljerna. Men så fungerar det inte i många fall. Det är sant på områden som EU inte har kompetens att besluta om, exempelvis inkomstskatt, vård, skola, omsorg och socialförsäkringar. Men vid lagstiftning av det som rör varor, tjänster, kapital och personer på EU:s inre marknad är det reglering genom långtgående detaljrika EU-direktiv eller genom EU-förordningar där medlemsländerna är bundna att följa lagstiftningen till punkt och pricka.
  • EU-politiken är konsensusinriktad och ideologisk. EU-politiken är ideologisk. I Europaparlamentet finns allt ifrån extremvänstern till extremhögern representerade. Samtidigt är lagstiftningsprocessen inriktad på samarbete och konsensus. Det finns ingen regering i EU och därför måste man komma överens tillsammans. De stora partigrupperna i Europaparlamentet står eniga bakom nästan all EU-lagstiftning.

Bryssel bestämmer mer än du tror – men det går att påverka!

Dessa insikter var också en av orsakerna till att jag valde att starta Ydrenas Communications: EU är viktigt, fler svenska företag och organisationer borde engagera sig mer i EU-frågor och det går att påverka! Läs mer om Ydrenas Communications och våra tjänster på vår webbplats.

Nyhetsbrevet kommer att innehålla en EU-krönika, en eller flera EU-nyheter, en EU-kalender samt personnyheter.

  • EU-nyheter i korthet: Här kommer i notisform presenteras viktiga nyheter. Främst kommer fokus vara på EU-reglering av finansiella tjänster.
  • EU-krönika: En krönika som ska sätta nyheter i ett större sammanhang och som har som ambition att förklara vad som egentligen händer i Bryssel.
  • Kalender: Vad händer inom EU den närmaste tiden, vilka av beslutsfattarna träffas, hur och när och varför är det viktigt.
  • Personnyheter: Nyheter om vilka som har bytt jobb inom kommissionen, nya attachéer och Europaparlamentariker som blivit rapportörer (föredragande i parlamentet).

Ambitionen är att nyhetsbrevet ska komma ut på måndagar varje eller varannan vecka. Det är viktigare att komma ut snabbt med en nyhet än långsamt med flera.

Tipsa gärna kollegor, vänner och bekanta i ditt nätverk, på sociala medier om nyhetsbrevet.

Och ge mig gärna feed-back på innehållet och vad du tycker det borde innehålla.

Väl möt i Stockholm eller i Bryssel!

Rickard Ydrenäs